En riktigt bra helg

På fredag fyllde Maja år, så vi firade hemma hos henne, Mikki och Ellus. Maja hade önskat sig potatismos, vegebullar och lingonsylt så det lagade vi (okej, jag lagade inte så mycket utan satt mest och lekte med Lobin, hunden i hushållet) och åt. Dessutom hade Moa och Björn bakat helt enligt allas dieter så vi hade vegansk, glutenfri kakbuffé till efterrätt. Efter all mat var vi ganska slöa, men en runda Galenpanna orkade vi med. Jag förlorade, men så var jag också Sebastian i Lilla sjöjungfrun. Like WTF?! Först när jag inte orkade fråga mer och de började ge mig ledtrådar i stil med ”ibland avnjuts du med nubbe och dill” gick det upp nåt slags ljus. Sen pratade vi om människa versus djur och människans utveckling till halv tre på natten. 

   

På lördag åt vi sushibuffet på Goldrn Lotus tills vi mådde dåligt, jag och mina tvenne finska systrar. Efteråt hälsade vi på fammo, som bjöd på helgens bästa nostalgitripp. Hon hade dagen innan plockat ner Barbie-dockorna från vinden åt mitt kusinbarn Thea. Alltså denna låda Barbiedockor, från början min fasters – vilken skattkista! Varje plagg, hemsytt och i vissa fall nästan femtio år gamla, var som att få en liten dos barndom injicerad rätt i blodet. Vi satt i flera timmar och klädde på och av dockorna. Så jävla roligt! 

 Sen fortsatte nostalgi-temat hos papp & Mias. Eftersom de nyligen köpt smart-teve bjöd de ut vår gamla VHS-apparat plus tillhörande filmer. Jag var inte sen på att nappa på detta erbjudande, eftersom jag helst ser samma filmer jag sett i 28 år om och om igen. Dessutom finns det flera dussin videos jag bandat grejer från TV på, allt från gamla ESC-finaler till Kvinnofängelset-avsnitt till minsta lilla tv-grej Håkan Hellström gjorde fram till cirka 2006. Ser fram emot att kolla igenom allt det jag tyckte var viktigt som tonåring. Mina två mindre sentimentalt lagda systrar bara suckade när jag hade valt ut tre kassar videoband att ta med hem.

   

På kvällen satt vi hos mig ett litet gäng och kollade video (bl a min legendariska TV-debut på Larsmo När-tv), shottade vodka, åt godis och spelade Charades (finns som app). Klockan två föste jag ut de sista för då höll jag på att somna i soffan.

  
En av gästerna igår var min forna kollega och gode vän JJ, som ibland fungerar som parfymlangare åt mig, tack vare sitt jobb på Sverigebåt. Fick min nya favorit Black Opium av honom igår, om ni undrar varför jag doftar ovanligt gott numera. Jag gillar ju tunga dofter och Black Opium är precis sådär mystisk och förförande (lol) som jag vill ha den, utan att bli för tantig. Parfym ska dofta lite bordell, är inte alls glad för sån söt Escada-dynga.

  
I förmiddags kom Emmi hit på brunch. Med sig hade hon ägg från sina egna höns som inflyttningspresent, liiti gullot. Äggen är dessutom nästan små som vaktelägg, tror jag ska försöka spara skalen och måla till påsk kom jag just på. Vi åt brunch och drack kaffe i ett par timmar, sen gick vi på loppis. På söndagar ska man nämligen gå på loppis enligt Emmi. Helt okej regel tycker jag.

   

Och så till fynden då: en katt med fluga och hatt? Yes please. Tycker om vissa sorters porslinsfigurer, vet inte vad de har för gemensam nämnare egentligen, men jag vet precis när jag ser en. Det här var en sån.

 En fantastisk fynddag Ester Rigner-Lundgren-wise! Det är alltså tanten bakom Lotta-böckerna (som hon skrev under pseudonymen Merri Vik då) som jag samlar på. Samlar även på hennes övriga produktion, under både eget namn och andra pseudonymer. Det är kanske ett av mina främsta tips för ett roligare liv: börja samla på något man kan hitta på loppisar. Det är verkligen en rusch värt en heroinist när man hittar något man inte hade.   

 
Den här köpte jag inte, mest för att jag sällan känner ett behov av att skära min kiwi ”classy” och ”fancy”.

   
 
Köpte också lite porslin. Saknar bra uppläggningsfat och skålar, inbillar jag mig i alla fall. Fatet är väl menat för kött kan jag tänka mig, men jag är säker på jag kan finna nytta för det. Vackert upplagda quornfilèer eller nåt.

  
Lite mer böcker av och om bra kvinnor.

  
Och slutligen ett trevligt litet pussel som dock saknar en bit. Tänkte eventuellt ge det vidare åt yngre släkting, där av den anonyma bilden. 

Okej, hej, nu är detta marathon-inlägg slut. Och snart är helgen det också :(((((. 

När ens måndag inte platsar på Instagram

Saker jag gjort efter jobbet idag:

  1. Köpt en påse småspik på Halpa-halli för 2,95. Ska småspika upp en tavla i köket men har inte gjort det ännu. Har i alla fall köpt spik vilket är ungefär lika med spikat upp.
  2. Lagat middag. Idag i Ellens kök: ris + avocado + sojasås. Du kokar en näve ris, tärnar en avocado och häller så mycket soja du anser vara okej på allt. Idag toppade jag faktiskt med korianderblad också eftersom, luta er över mig på min dödsbädd och jag ska viska följande åt er att bära med er som ett arv: all mat blir bättre av koriander. Det här åt jag under stor njutning för jag var så där löjligt sugen på soja. Så där som man blir ibland *smajl*
  3. Sett sista tjugo minutrarna av Runaway Bride som jag började se igår för att jag ville somna till en dålig film, helst en vi nån gång har haft på VHS i Larsmo för trygghetspoäng. Runaway bride är som r i k t i g t dålig och Julia Roberts har inte ens snyggt hår i den, vilket annars brukar vara ca 80 procent av behållningen med Julia Roberts. 
  4. Mått dåligt över att bara se dåliga filmer på repris jämt så grät lite och sen tillbringade 45 minuter med att lägga till _bra_ filmer till ”Min lista” på Netflix för att sen inse att jag inte orkar se nån av dem just nu men kände mig ändå lite bättre och kollade sen på gamla avsnitt av Antikrundan på Youtube.

Jag är på riktigt dåligt humör idag. Och igår. Vill inte säga det för det känns som att jag inte gör annat än gnäller på det och jag vill inte vara det exemplet som nån gubbe kan peka på och säga ”kvinnor kan inte vara presidenter för de är för hormonstyrda” men alltså FY FAN. 

Jag kan som inte ens komma ihåg allt jag blivit arg på idag men nu just blev jag t ex svinförbannad när jag tänkte på ordet president. För det fick mig att tänka på en tjej i min gamla klass som argt sa åt mig inför presidentvalet 2000 att ”en president ska kunna stå upp och pissa” när jag, säkert efter att ha tryckt upp mina runda Harry Potter-brillor ännu högre upp på näsan, sa att jag skulle rösta på Tarja Halonen om jag fick rösta. Det här hände alltså anno domino 2000!!! The struggle i Grisö Plågstadium alltså. 

Bonusmaterial till den här lilla storyn: morgonen efter att Tarja vann planerade jag och min bff Emmi, klassens enda Tarja-fans, vår egen entré i klassrummet. Med utstuderat långsamma steg och självbelåtna flin skred vi in. 

Jaja, vad jag egentligen ville säga var typ… Jag vet inte. Ville väl klaga lite? Hashtag måndag, hashtag vårvinter hashtag mothafucking P to the M to the S.  

Men hej, det är bara 25 dagar tills Pär kommer hit och max 30 år till klimakteriet så woop woop!

Här är den enda bild jag tagit idag, den platsade inte heller på Insta. Den föreställer Viola som vältrar sig på golvvärmen i vår toa. Samma toa som jag igår började gråta i, för att duschmunstycket ramlade i golvet. Känner nån instinktivt att dom vill ha denna HÄRLIGA QVINNA i sitt liv finns jag på FB. *kjamiz*

  

Influensi, influensa

   
    

  
Diverse utsikter från mitt viloläger idag. 

Gick inte att hålla ihop på ren viljestyrka längre, så idag har jag legat hemma och ägnat mig åt vad som verkar vara mitt livs mening these days: producera snor.

Tack och lov har jag katterna att hålla mig sällskap, tack och lov lever jag i en tid där ambitiösa dramaproduktioner och skamlösa realityshower slåss i TV-tablån och tack och lov har jag frysen full av glass från när Cittari hade 3 för 10-erbjudande på Ben&Jerrys *tittar drömmande ut genom fönstret, spanandes efter den tid som en gång var*. 
Och förresten; Mira! Tack för vykortet, blev så himla glad över ditt vykort!

 

You know you the bitch you cause all this conversation

Alltså ska vi prata om den stora,rosa, MOTHAFUCKIN FANTASTISKA elefanten i rummet? 

Queen jävla B. Alltså jag kan inte i ord förklara hur jag känner inför detta, jag ska inte ens försöka. Låt mig bara… Koreografin. Stylingen. Fierceness-en. Politiken. Budskapen.  One-liners:en. Låten. Hennes röst. FLÄTORNA! Det känns som att vi gick in i en ny era i o m den här videon. Känner mig som ett barn dan före julafton när jag tänker på att jag får vakna imorgon och internet kommer krylla av Beyonce på Superbowl. 

Geni, geni, geni.

Eller ska vi prata om det andra?

Det hemska. Om våldtäkt? Ska vi prata om det?

Att det är avskyvärt oavsett var eller när det händer och av vem det än görs? Att sexuellt våld och mannens till synes fria tillgång till kvinnans kropp är ett av de sjukaste symptomen på det förbannade patriarkat vi lever i?

 Ska vi prata om det? Vi kan prata om det. 

Vi kan prata om vad vi kan och måste börja göra för att förminska och förgöra detta konstanta flöde av nyheter av det slag som det jag läst på min lokaltidning idag. Ska vi sätta upp en hållbar strategi för att kvinnor ska få känna sig trygga i det samhälle de förväntas leva i? Ska vi göra det? 

Ska vi också komma överens, före jag måste börja läsa inlägg om det i min feed, ska vi komma överens om att etnicitet aldrig borde vara en faktor vid ett sånt här brott? En gärningsmans ursprung gör brottet varken mildare eller grövre. Hör ni? VARKEN MILDARE ELLER GRÖVRE. 

”Utländsk” är inte ett heller ett signalement. ”Utländsk” är ett ganska brett begrepp. Mörk, stor, liten, lång kort – det är viktiga ord när man söker en gärningsman. Det gör varken från eller till att poängtera att det var en av dem. För allt man säger då är att det inte var en av oss och på så sätt slipper man ta nåt ansvar. Allt ”utländsk” säger egentligen är ”inte finländsk”. 

Vi kan prata om allt det. Vi kan prata om att det är inte invandringen som är roten till problemet. Det är patriarkatet. Jag tror vi alla är överens om hur jävla vidrigt det är när det händer. Jag tycker vi kan bli överens om resten också.

Low key lördag

Började dagen med att försöka kurera en förkylning jag känner krypandes i mig medelst en stor jävla smoothie. Apelsin, kiwi, spenat och cirka en livsförbrukning ingefära. Matchade omedvetet med avocado-koriandermackor och när jag sen såg mina mentholcigg ligga på bordet föll allt på plats och Insta-magic happend, hehe.

Resten av dagen tänkte jag befinna mig i soffan, läsandes. Har en del tidningar jag inte hunnit läsa under januari och en pinfärsk lokaltidningsprenumeration PLUS nyaste Läckberg som jag i en stund av svårt deckarbegär köpte igår. Tänker inte ens försvara mitt bokval.

Pistols at dawn

 

 

Idag, eller ikväll, skulle jag egentligen se Seinabo Sey på Tavastia. Köpte biljetten för flera månader sen. Men, efter tapetsering och flyttrumba och dessutom med föräldralediga och flunssasjuka kollegor, så har jag varken råd eller möjlighet att åka ner. Mycket synd, hade så gärna velat se henne.

Jag ska verkligen inte klaga, för let’s face it, jag har det riktigt bra (läs föregående inlägg om du tvivlar), men ibland är det en girig del av mig som önskar att jag hade råd med mer saker. Jag behöver inte vara rik, men att kunna göra en sak, utan att det nödvändigtvis går ut över en annan. Att ha ett par extra lappar kvar i handen att fästa i valfri stapel på Lyxfällan-tavlan och inte behöva bara flytta från en stapel till en annan.

Men som sagt. Jag har det jävligt bra. Jag har råd med det jag behöver och det mesta jag vill ha. Och jag skulle ändå inte ha kunnat åka med gott samvete p g a jobbet. Och det lär väl komma fler chanser. Oavsett vad folk än säger, så brukar det göra det.

Tröstlyssnar på Pretend i hörlurarna hela dagen.

DU kan hjälpa till!

Idag fick jag mejl av Malin, hon skrev bl a så här: 

”Som du vet är massor av människor från Syrien, Afghanistan och Irak på flykt just nu. Trots att man från frivilligorganisationerna på Lesbos väntade sig att människoströmmarna skulle avta under vintern har det motsatta skett: folk fortsätter att fly trots kylan, och andelen barn och kvinnor ökar hela tiden. Situationen är desperat.”

Sen bad hon mig sprida ordet om Nada-Nord och deras insamling. Och det gör jag så gärna! Nada-Nord är en förening som driver ett av Jeppis bästa loppisar (där alla pengar går till behövande), har hand om matutdelning till behövande, samlar in pengar och gör hjälpsändningar. Och allt det här görs med frivilligarbete. I år fick de stadens kulturpris för sitt otroliga arbete. I höstas åkte en grupp volontärer ner till Lesbos för att hjälpa på plats och den här veckan åker ett team ner igen, för att fortsätta hjälparbetet. 

Gunilla Luther-Lindqvist, som är Nada-Nords ordförande, säger så här: 

”Efter resan i november kändes det som om vi har mycket ogjort. Vi kan göra så mycket mera. Just nu är det enbart volontärer som jobbar dag och natt på stränderna med att ta emot de som flyr. Vi volontärer kommer från många olika länder men alla jobbar för en gemensam sak: att hjälpa våra medmänniskor så mycket vi orkar! Teamet den här gången består av fyra personer: Lotta, som är sjuksköterska, Johan, som är präst med erfarenhet av krisarbete, Bo-Göran som är lots och mig, som är utbildad biståndsarbetare.

 Arbetsdagarna brukar bestå av 15-20 timmar oavbrutet, hårt arbete. Vi delar ut mat och kläder och tar hand om de som är skadade. Minst lika viktigt är värmande kramar och lugnande ord, människorna som anländer är verkligt uppgivna när de kommer i land. Nada-Nord hjälper genom att köpa och distribuera mat, kläder, värmefiltar, regnponchos och tält. Alla dessa saker köper vi på plats i Grekland, för att också stödja den lokala handeln där. Våra enskilda, stora punktinsatser är en ambulansbåt som kommer patrullera dygnet runt (besättningen finns redan på plats i Grekland), samt två hjärtstartare.

 För tillfället kommer det in ca 2500 flyktingar varje dygn till Lesbos. Alla är dyblöta och hungriga. Vill ni vara med och hjälpa så är vi mycket glada! Vi gör det tillsammans!”

2500 människor per dygn. 2500. Tänk på den siffran en stund. 2500 flyktingar per dygn och vi vill stänga gränser. Nu pratas dessutom om att göra volontärarbete olagligt. Olagligt att hjälpa en annan människa. Det går inte att greppa hur absurdt det är. Det är redan nu förbjudet att hjälpa en båt i land som inte är i akut fara. Sinnes.

Känner du dig lika maktlös som jag och vill hjälpa, men vet inte hur – bidra till Nada-Nords hjälparbete. 

Kontonumret är: FI9755670720109853 och referensen för båtflyktingarna är 4006. Alla pengar går oavkortat och direkt till båtflyktingarna. Volontärerna betalar sina resor själva. 

Nada har även en SMS-kampanj på gång, ett skitenkelt sätt att bidra. Ni får gärna dela bilden nedan, med uppgifterna. 

   
Vi kan alla hjälpa.