Mitt besta reseft

image

  1. Sök efter den där halva påsen wokgrönsaker du vet du har längst bak i frysen.
  2. Häll den påsen i het stek/wokpanna tillsammans med en redig skvätt soja och tre krossade vitlöksklyftor. Ät ett knäckebröd om du blir riktigt hungrig och känner att du håller på att dö.
  3. Gräv vidare i dina skåp och hitta lämplig proteinkälla. Jag hittade tofu som gick ut igår. *living om the edge*
  4. Ner med proteinkällan i pannan.
  5. Kanske en burk ananas ner i skiten? Om man är som jag och vänligt inställd till frukt i mat. En burk ananas är också en sån där grej man nästan alltid har långt bak i skåpen. Ammaright?
  6. Och nu det roliga: krydda! Jag använde färsk koriander, torkad chili, citrongräs och nån konstig stir fry-krydda jag hittade på Lidl när de hade asiatiskt tema.
  7. Strössla sesamfrön på pga snyggare.
  8. Instagramma.
  9. Ät framför valfri sitcom, t ex 30 rock.

Så här ”lagar” jag mat 9/10 gånger här hemma. Slänger ihop sånt jag hittar och hoppas på det bästa. Mat är ett roligt sätt att vara kreativ på, men rätt ofta vill man ju bara bli mätt på ett okej sätt. Är sällan inspirerad till vardags, speciellt dagar när man smyggråtit på jobbtoan två gånger pga pms. HEHE. Angående pms, om ni vill försöka förstå kan ni lyssna på Annika Norlins sommarprat från i år. Hon säger nästan allt jag skulle vilja, men inte orkar, säga.

För ett år sen…

…så skrev jag detta på min blogg;

nu har jag insett att jag MÅSTE (i ordets lösaste bemärkelse, skulle välja mycket annat före detta, typ luft) ha en ny soffa. Min nuvarande soffa är jätteskön men så nedsutten och sönder att det guldiga paisley-mönstret inte väger upp det längre.  Den här nya soff-hetsen började redan i våras när jag såg den perfekta rosa soffan på loppis i Vasa och inte köpte den. Grämer mig fortfarande och grips stundtals av obändlig lust att köra till Vasa och se om den finns kvar, men det är den nog inte. Så, nu har jag inlett jakten på ett substitut. En ny soffa.

Jag kan berätta att jag fortfarande dras med samma gamla soffa. Precis lika nedsutten och söndrig som då. I ETT ÅR har jag tänkt på att köpa ny soffa och hittills har inget hänt. 365 dagar har gått och på de 365 dagarna har jag varit till Ikea två gånger tror jag och till ett femtiotal loppisställen med möbler. Helt otroligt. Kan inte ge er bättre exempel på den separationsångest från röven min tumme lider av.

What a girl wants

image image

Eftersom jag kände mig så pass duktig efter att ha städat/rensat min garderob OCH mitt badrumsskåp idag efter jobbet kände jag för att unna mig själv enligt min av samhället givna könsrolls alla regler. Ansiktsmask och glass framför tvn. Ansiktsmasken är Freemans charcoal & black sugar (finns exempelvis på Halpa-Gallo för en femma) och får fyra av fem Kardashian-systrar. Glassen är Omar-glassen och den får fem av fem Kardashians plus Caitlyn Jenner. Är tveksam till Omar-godiset eftersom jag är under 80, men glassen – muy bueno!

Nu när jag ändå är ”den tjejen” liksom, så tycker jag vi kan se på den här moderna klassikern signerad X-tina. Vem har inte velat storma nåt dudegängs häng och dansa i turkos tubtopp och läderbyxor? Pure magic.

Oktober blues

image

Hej alla barn, jag sitter på bussen på väg till Vasa, jag har ett första kurstillfälle i att skriva dramatik att se fram emot. Gjorde just en liten lista för att ha något att lyssna på nu eftersom jag gillar att åka kollektivtrafik, lyssna på musik, stirra ut genom fönstret och låtsas vara med i en musikvideo. Och så tänkte jag att ni kanske törstar efter låttips, så varsågoda. Min oktober. Mycket NWA pga såg Straight outta Compton för ett par veckor sen och mycket Titiyo pga fortfarande nyförälskad i hennes skiva. Slit listan med hälsan och trevlig helg.

Lista nummer femtioelva

Hej hallå bloggen. I söndags hittade jag följande lista på Malins blogg och idag kom jag äntligen mig för att fylla i den. Eftersom Nikko ligger i min soffa och vill umgås lät jag honom svara på frågorna om mig också. Bloggen framför allt, lol. Det blev inte så jätteroliga svar men så här får det lilla svinet känna sig delaktig i alla fall. Jag vill bara förvarna om att Nikko har en bild av mig som folkskygg och hatisk och det stämmer bara till 50 procent. Orsaken att han anser mig vara sån är att han själv är så förbannat social och glad hela tiden.

Vad behöver du mest just nu? En miljon på banken. Nej, jag vet inte. Jag behöver faktiskt inte så mycket. Är till nyfärgad + klippt. Jag vill ha en massa saker, men behöver? Mer tid, mer tålamod kanske. Nikkos svar: pili. Eller en god själ.

Vad tror folk om dig? Haha, jag vet inte. Tror eventuellt att folk tror jag är bitchigare än vad jag är. Eller såna kommentarer har förekommit, typ ”jag  var rädd för dig innan jag lärde känna dig, du har sånt bitchface”. Jag tycker det är ganska roligt. Jag är också, i vissa situationer, ganska bitchig. Har t ex inget som helst tålamod med fulla män på krogen, snäser av ganska snabbt. Har också svårt för folk som är oartiga eller slickar uppåt och sparkar neråt. Kan bli oerhört irriterad på sånt och är inte alltid bra på att dölja det. Jag är bara några år ifrån att hötta med näven åt kids på stan när de cyklar för snabbt förbi mig. Nikkos svar: att du är en trevlig person. De skulle bara veta.

Vad får du oftast komplimanger för? Att jag är rolig och att nån tycker om det jag skrivit. Men oftast för att jag är rolig tror jag. Nikkos svar: din humor.

Brukar du skratta för dig själv? Skrattar, gråter, pratar, ropar, mumlar. Jag är min egen BFF. Nikkos svar: nåjo, om du ser elaka kommentarer om folk.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS? ”Ingenting å kova att träff mänscjh”. Är inte helt säker på innebörden jag heller, så fråga inte är ni snälla. Nikkos svar: sku jag vilja veta också.

Nästa mål i ditt liv? Hitta en fungerande balans mellan mitt jobb och mitt skrivande. Och alla andra saker jag vill göra. Och vara med Pär mer så klart. Nikkos svar: att få färdigt din bok. Eller att ha den största fjärten av oss alla. (Här börjar jag skönja ett visst ointresse från Nikkos sida, känns inte som att han tar det seriöst längre).

Hur svarar du i mobilen? Ellen, zup, hej eller reveee (bara med Heidi). Nikkos svar: du svarar nog bara hej, men avslutar samtalen med ”bajs”.

Antal timmar sömn inatt? Ungefär sju. Nikkos svar: för lite antagligen.

Brukar du komma i tid? Jag är väl inte direkt känd för det. Har blivit lite bättre på det i alla fall. Nikkos svar: allt som oftast, förutom ibland.

När mår du bra? När jag känner att jag gjort något vettigt och roligt. När vardagen flyter på och känns innehållsrik på ett ganska stillsamt sätt. Och så får det gärna vara lite ordning på saker och ting. Nikkos svar: när du inte ser människor.

Vanligaste färgen på dina kläder? Svart och grått. Nikkos svar: Gråskaligt och ibland jättefärgglatt.

Favoritdryck på morgonen? Kaffe!!! Nikkos svar: piimä?

När brukar du oftast gå och lägga dig? Vardagar mellan 21 och 00, helger lite senare. Behöver rätt mycket sömn. Nikkos svar: när jag har gått hem.

Är du blyg? Nej, väldigt sällan. Jag var betydligt blygare och socialt obekväm som barn och jag bär med mig den sidan ännu, jag har ganska låg tröskel för vad jag tycker är pinsamt på ett sätt. Och om det är något som verkligen betyder nåt så blir jag skitnervös. Tycker det är sjukt jobbigt att läsa upp sin egen text inför folk, men har inga problem med att typ… Ja men, sjunga karaoke. För det är något jag vet jag inte är bra på och inte har nån ambition att bli bra på heller. Eller äh, jag vet inte, nej, jag är inte blyg. Nikkos svar: *hånfullt skratt* nej. Inte blyg, men lite reserverad pga ditt människohat.

Det kom ett paket

Jag fick ett AdLibris-presentkort av min kusin och hennes pojkvän till födelsedagen – tack! – och igår fick jag äntligen böckerna jag beställde.

image

Skulle egentligen mest köpa Jonas Hassen Khemiris nya, som jag sett fram emot en livstid typ. Meeen, min vana trogen slank det ner några pockets i köpvagnen. En ny Glaskupan, eftersom jag gav mitt förra ex till Quynh i somras efter att han tjatat en vecka (och lovat mig tofu som tack), de två uppföljarna till Att föda ett barn och så två inte så vilda wildcards.

image

Kolla vad fina! Älskar de här små klassikerpocket-serierna om fyra Albert Bonniers ger ut (Glaskupan ingår i deras feministklassiker-serie förresten) och de här två ingår i arbetarlitteratur-serien. Alla serier är skitsnygga, man köper dem lika mycket för pärmen som för innehållet.

Hur som helst – new books yay!

Veckans skiva

imageEn kategori som det varit tyst om en stund men så PANG BOM kommer Titiyo ut med sin nya, svenska, megasmootha skiva. Lyssna på den nu, för ni kommer få höra mycket om den. Av mig och många andra. Så bra är den. Hade tänkt somna för nån timme sen, men ligger bara och lyssnar. Lite sådär sanslöst bra, som bara händer ibland, när man verkligen klickar med en skiva.

Hej hööni, FREDAG!!!

image

Ungefär så här trött är jag just nu. Minus smink och fläta. Cari* åkte imorse vilket krävde extra tidig väckning. Det sista vi gjorde före den extra tidiga väckningen var att sitta uppe alldeles för sent och dra kiss- och bajsskämt (the best kind), äta wienerbröd och lära Cari det svenska uttalet av vagina (vilket hon tyckte va hilaaarious, grattis svenska språket och alla dess utövare) så jag är alltså helt jävla övermänskligt trött just nu. Ser också löjligt mycket fram emot att komma hem från jobbet idag, sparka av mig jeansen och lämna dem halvvägs mellan ytterdörren och sängen och sen ba somna med händerna under kudden och Netflix snurrandes i bakgrunden.

Ikväll blir min första kväll utan gäster hemma på nästan tre veckor. Även om jag saknar Pär like a motherfucker och även om Cari och Ashlee (Caris kompis som var här första veckan, vet inte om jag nämnt henne) är välkomna när som helst, så kan jag inte sätta ett pris på den ensamtid jag ska vältra mig i ikväll. Jag tänker att jag ska göra alla de där små sakerna som på nåt sätt faller bort när du hänger med nån 24/7; plocka ögonbrynen, läsa bloggar, lacka tånaglarna, dricka kaffe i sängen, ordna om böcker, tvätta underkläder, äta glass framför repris av Sinkkulaiva (vet inte om jag nämnt hur mycket jag lärt mig att älska den tv-serien men omg, LOVE), bara typ ligga och fundera. Meeeeeen jag kommer säkert sova bort det mesta av denna eftertraktade ensamtid. Vilket kanske är lika bra pga kunde lätt landa huvudroll i The Walking Dead just nu.

*= har jag ens berättat hur jag och Cari hänger ihop? Vi träffades när vi båda bodde i Tyskland hösten 2009. Cari är från Pittsburgh och amerikansk på ett ganska adorable sätt. Första gången vi träffades bondade vi direkt via vår gemensamma förkärlek till kiss- och bajshumor, bandet Hanson och socialism. Andra gången vi träffades bondade vi ännu mer genom att bli skitfulla genom att utmana varandra att dricka pitchers med Long island ice teas och sen försöka komma in på metalklubb genom att dra ner byxorna (Cari) och hävda att jag som finländare borde ha naturligt tillträde till alla metalklubbar (jag), bli nekade inträde till nyss nämnda klubb, åka taxi vidare till en adress vi trodde var en annan (icke metal)klubb som visade sig vara en lugn gata med egnahemshus och barncyklar på trottoaren så vi åkte tillbaka samma väg och steg av där vi hoppade in, kissa utanför en Louis Vuitton-affär, röka shisha med vad vi senare misstänkte var en lesbisk maffiaboss på en shisha-bar (som vi senare flydde från och aldrig betalade notan, sorry) och till slut dansa salsa på sleezy kvart i fyra-raggbar. Ah, good old times. Hur som helst, vi har sen den ödesdigra hösten hållt kontakt via mejl och ja. The rest is history.

Saker, saker

image

Hej och hallå. Ville bara visa lite grejer jag köpt på senast. Den här affischen med sjömännen och deras lilla skeppskatt (som knappt syns men den är där i mitten) är från stadsmuséet. Fast jag har inte köpt den, jag fick den av Minerva, efter att jag uttryckt beundran inför den.

image

Jag och Pär blev med plättpanna förra veckan. Den uppmärksamma läsaren kanske minns att jag köpte ett våffeljärn med en annan man (Nikko) i somras, men jag kan berätta att jag tycker man behöver både plättpanna, våffeljärn och flera olikaxmän i livet. Hur som helst, nu kan jag äntligen steka miniplättar! Och ännu bättre – äta miniplättar. Vi kom överens om att det är mycket roligare att äta små plättar än stora.

image

Lite grönväxter jag köpte efter att ha konstaterat att åtminstone tre av mina tidigare krukväxter nu måste räknas som kliniskt döda. Så hej aloe vera, elefantöron (man håller väl koll på trendväxterna i bloggvärlden) och en skitfin kaktus. Hoppas de lever en stund i alla fall.

image

Loppisfyndade Adidas-sneakers, känns och ser ganska oanvända ut och kom in i mitt liv igår för två usliga euro. Jag har lite halvhjärtat sökt efter ett par helsvarta, enkla sneakers så blev ganska lycklig när jag hittade de här igår.

Ja, det var väl det. Annars har jag fortfarande Cari från Pittsburgh här på besök. Vi pratar mest kulturskillnader och äter goda saker. Det är fint.

<3

Jag har haft the boyfriend på besök denna vecka, han åkte idag. Grät som en gris både igår kväll och idag. Ligger i sängen och borde sova, för jag ska jobba om en handfull timmar. Men lakanen luktar som honom och det värker i halsen, i hjärtat, i magen när jag tänker på att jag inte kommer se honom före sena december. Och sen får jag dåligt samvete för det är bara att åka precis som vi vill över landsgränserna (så mycket plånboken tillåter) och ingen bygger mänskliga murar gentemot en vit kille från Blekinge. Och jag intalar mig själv att jag är förbannat lyckligt lottad. Ville någon av oss flytta vore det bara att flytta och i andra postlådor dimper avslag från Migrationsverket ner. Det kunde vara värre. Det ÄR värre för många.

Jag är hemskt tacksam. Jag är också hemskt kär. Och mest av allt är jag tacksam att jag är kär i en människa som bara fungerar som en fittigt stor bonus, det känns inte som jag ger upp något när jag är med honom. Jag behöver inte kompromissa med något jag tror på eller tycker om. Det enda jag gett upp är batterierna i köksklockan, för den tickar för högt för hans smak.

Och så är han fin. Visslar Internationalen när han diskar. Och han diskar. Drar ordvitser i tid och otid. Han gillar katterna, speciellt Viola. Han är genuint intresserad av andra människor. Han lyssnar massor på radio. Han har bra smak, i allt. Han skickar länkar till artiklar han tror jag skulle vara intresserad av och han tror nästan alltid rätt. Och han säger att om han vinner på Stryktipset så ska jag få pengar så jag kan skriva på heltid.

Ja, jag vet inte. Ville kanske mest skriva av mig för jag ligger här och saknar. Och längtar. Och bubblar. Lovar dock sluta spy gullighetsgalla över internet, kära människor är fan det mest irriterande som finns. Men nu vet ni. Och imorgon är jag arg igen, promise.

PS Vi såg Straight outta Compton i fredags. SE DEN och fatta varför jag älskar hiphop. Så jävla fet film.