NaNoWriMo

maria3366358

Jag ska skriva en bok. Det här är inte boken jag ska skriva, men väl en bok jag läste nyligen, Peppe Öhmans Vackra Människor – som jag tyckte var mycket underhållande- men jag tyckte inlägget behövde en bild, så… Tadaaa. Hur som helst, jag är med i NaNoWriMo i år igen, men jag kör en liten tjuvstart. Den uppmärksamma minns säkert att jag var med förra året också och att jag då började skriva på Den Där Romanen som hägrat över mitt huvud i hundra år nu. Jag skrev som en galning i typ en vecka, sen hann jag inte med NaNoWriMo mer, november förra rået var en bitch. Så det blidde ingen färdig roman. Så nu klistrade jag helt enkelt in de 40+ sidorna jag har ”färdiga” av den från förra året och tänkte fortsätta på den. Så just nu ligger jag på hela 15 000 ord, vilket är lite berusande, men jag måste ändå skriva 1200 ord per dag resten av månaden för att få ihop till slutsumman.

Är ni med? Jag heter EllenStroemberg, så bli writing buddy (eller vad det heter) med mig om ni finns med!

Annars, jag måste klargöra en sak jag försökt förklara bl a åt min ömma moder cirka två miljoner gånger. Nämligen; Jag tycker egentligen inte om att prata om mitt skrivande. Jag hatar frågor som  ”Vad handlar din bok om?”, ”Hur långt har du skrivit?”, ”Vad skriver du om?” eller ”När får jag läsa?”.  Jag hatar, hatar, hatar det. För det första vet jag inte vad jag ska svara, vadå handlar om, jag vet inte! Men oftast ger inte folk upp då heller, utan erbjuder olika genres att placera texten i, ”ja, men är det en rysare eller…?” MAN BA NEJ FÖR HELVETE. Jag vet inte. Det kan jag ju inte svara på före det är färdigskrivet.  De enda jag tycker om att prata skrivande med är mina medstudernaden och handledare i Littskap, eller andra skrivande människor. Jag kan inte förklara det bättre än att det stressar mig så fruktansvärt när folk frågar. Det känns också som att man pratar sönder något som är så skört. SÅ SNÄLLA MAMMA  – fråga inte hela jävla tiden. Känner jag för att berätta så gör jag det.

Tack och hej.

Annonser

5 thoughts on “NaNoWriMo

  1. yay! jag kör också nanowrimo. första gången för mig. tar det inte superallvarligt, vill bara få något skrivet överhuvudtaget. är PRECIS likadan med skrivandet. vill absolut inte prata om det. blir så. jävla. sur om någon frågar. och oftast så tappar jag lusten att skriva totalt om jag börjar prata för mycket om det. guuud, vad bräckligt det är alltså.

    Gilla

    • yesss!!! är skrivar-studio någto du skulle vara intresserad av? förra året satt jag ett par timmar om dagen efter jobbet på jobbet (ofta med sällskap, ofta sawandi)och skrev, funkade bra för mig. hu sku i va nästa vecka+ då slutar jag två alla dagar! (behvöer ju inte alls vara på AE, men t ex)

      Gilla

  2. Jag är också med i Nano, för första gången! Försökte hitta dig för att adda dig som kompis, men lyckades inte. Om du vill försöka så hittar du mig som kuggekugge. Känns helt konstigt att skriva nåt nytt och stundom tvivlar jag, stundom älskar jag. Men har åtminstone kommit rätt bra i gång! 🙂

    Gilla

  3. Jag började. Sen sket det sig. Mitt mål var 1000 ord om dagen och har nu lite på 5000 totalt och det har gått 12 dagar såattdedäran… Ja. det går inte strålande. Men jag har haft en massa annat viktigt (OCKSÅ SKRIVRELATERAT; OBS!) att göra, så jag är snäll med mig själv och tänker just nu att 30000 ord innan årsskiftet kanske är mer realistiskt. Och jag har ändå inte varit inne på nanowrimo-forumet i år, alls. Blä.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s