Dröm om mitt Larsmo

Larsmo känns ibland som en av de mer okända kommunerna i landet. Folk använder det som exempel eller synonym för allt vad som är dåligt i Österbotten. Och okej, jag kan ju för all del förstå en del av det, varje gång vi (jag skriver vi, trots att jag inte varit skriven i Larsmo på flera år) figuerar i nationell press så är det i samband med skandaler inom laestandianismen och så. Och jo, min bild av min hemkommun är inte romantiskt rosenröd heller, det finns tydliga problem där och jo, en del Larsmobor (kanske to m en högre procentandel än i vissa andra kommuner) är inskränkta och extremt konservativa. Här finns åsikter som gör mig mörkrädd och fly förbannad.

MEN.

Larsmo är också sällsynt naturskönt.  Jag har aldrig behövt vara rädd – på riktigt –  i Larsmo, jag har rört mig som jag velat hela barndomen. Och människor är ändå till stor del snälla i Larsmo. Det finns en gemenskap och en trygghet som jag värdesätter. Det finns också humor och värme. Larsmo är hemma, vart jag än flyttar. Och det tänker jag aldrig sticka under stol med, det vägrar jag skämmas över. Jag har hållt upp de bra sidorna med Larsmo varje gång nån frågat om hur det är att växa upp i Larsmo. Jag har försvarat, t o m laestadianismen har jag försvarat, fast jag personligen cirka noll goda erfarenheter av den som rörelse. Jag känner visserligen ett flertal insnöade idioter som är lessare, men jag känner också jättetrevliga lessare. Lite så där som, tja, HELA MÄNSKLIGHETEN är.

Och  jag har varit så trött på folk som jämt, jämt, jämt ska klanka ner på Larsmo, eller på Österbotten överlag. SKITTRÖTT. Som att jag skulle behöva en ursäkt för att bo här. Eller nån snyfthistoria från min Larsmo-barndom för att folk ska blir riktigt nöjda. Jag har också varit helt öppen med att jag gärna skulle flytta tilblaka till Larsmo nån gång.  För att jag tycker om det och för att jag tycker man ska kämpa för det man tycker om. Och för att Larsmo är så mycket mer än vad folk säger att det är.

MEN. IGEN.

Jag vet faktiskt inte om jag orkar kämpa, försvara, eller ens tycka en hemkommun som gör sånt här. För nu får alla som hånat, skrattat och talat skit om Larsmo rätt. Eller i alla fall vatten på sin kvarn. Det känns som att ha försvarat en kompis ingen gillar i flera år bara för att kompisen sen bara skiter en i ansiktet. Jag känner mig uppriktigt sårad. Fy skäms, Larsmo. Du är en dålig kompis.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s